Om Muhammad är Guds sista profet då måste han finnas förutsagd i Bibeln (sura 7:157). En av de vanligaste texterna muslimer använder för att hitta honom är 5 Mosebok 18:18:
“JHWH sade då till mig (Mose): ‘De har rätt i vad de säger. Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom.’” (18:17-19)
Nedan presenterar jag fem skäl till varför denna profet inte handlar om Muhammad:
1) Texten säger inte att denna profet ska vara Guds sista profet. Den säger bara att han ska vara en profet lik Mose. Inget mer! Gud had kunnat uppväcka tusentals profeter efter att han hade uppfyllt detta löfte. Så när muslimer använder denna text som bevis för Muhammad som Guds sista profet, då läser man in mer i den än vad den säger.
2) Var det Jesus eller Muhammad som var en profet lik Mose? Några vanliga muslimska argument till förmån för Muhammad är:
– Moses och Muhammad hade en jordisk far och mor. Jesus hade bara en mor.
– Moses och Muhammad gifte sig och fick barn. Det gjorde inte Jesus.
Men är dessa argument giltiga? Hur många män från Mose tid (ca 1400 f.Kr.) till Muhammads tid (ca 600 e.Kr.) hade en far och en mor? Hur många gifte sig och fick barn? MILJONER!!! Med andra ord kunde miljontals män under denna 2000-åriga tidsperiod ha uppfyllt kriterierna för att bli en profet lik Mose. Så dessa kan inte vara tecknen på att vara den utlovade profeten. Det är omöjligt! Så vilka är då tecknen? Vi hittar svaret i sista kapitlet i 5 Mosebok:
“I Israel uppstod ingen mer profet lik Mose, som JHWH kände ansikte mot ansikte – inte om man tänker på alla de tecken och under som JHWH sände honom att göra i Egyptens land för Farao och alla hans tjänare och hela hans land, och på all den väldiga kraft och alla de stora och förunderliga gärningar som han gjorde inför hela Israel.” (34:10-12)
Här finner vi två kriterier för att vara en profet lik Mose:
– Att känna JHWH ansikte mot ansikte.
– Att göra tecken och under som Mose gjorde.
Jesus uppfyllde dessa kriterier, medan Muhammad inte gjorde det. Han kände inte JHWH överhuvudtaget, och han kände honom definitivt inte ansikte mot ansikte. Och han gjorde inga tecken och under, en sanning som bekräftas av Koranen (13:7; 20:133; 29:50).
3) Muslimer hävdar att uttrycket ”bland sina bröder” hänvisar till Ismael och inte Isak. Men det är faktiskt tvärtom. Detta uttryck förekommer fem gånger i Gamla testamentet och används enbart för Israels tolv stammar. Första gången är i 5 Mosebok 17:15:
“Så ska du sätta till kung över dig den som JHWH din Gud utväljer. En av dina bröder ska du sätta till kung över dig. Du får inte sätta en främling över dig, en som inte är din broder.”
Israels barn blev befallda att välja en kung ”bland era bröder”. Om detta syftar på Ismaels ättlingar, varför valde då Gud bara kungar bland det judiska folket? Anledningen är att ”bland era bröder” syftar på det judiska folket själva och inte på Ismael eller någon annan nation.
4) Texten säger att den utlovade profeten ska ”tala i mitt namn” (5 Mosebok 18:19). Men vilket namn handlar det om? Det är namnet JHWH. Men Muhammad talade aldrig i det namnet. Han talade alltid i Allahs namn, den primära guden i Quraysh-stammen som han och hans far Abdullah (”Allahs slav”) tillhörde. Men den guden hade ingenting att göra med Bibelns Gud.
5) Muslimer är för sent ute med att peka på Muhammad som den utlovade profeten. Omkring 600 år före islams födelse sade Petrus, Jesu lärjunge, till folket i Jerusalem att Jesus var den utlovade profeten:
“Mose har sagt: En profet lik mig ska Herren er Gud låta uppstå åt er, bland era bröder. Honom ska ni lyssna till i allt vad han säger er.” (Acts 3:22)
Om Petrus sade att Jesus var profeten lik Mose, hur kan då Muhammed vara det? Hade Petrus fel, han som hade blivit personligt undervisad av Jesus under tre och ett halvt års tid? Nej, han visste mycket väl att Jesus och inte Muhammad var den sedan länge utlovade profeten.