I Koranen hittar vi den bibliska berättelsen om Noa och syndafloden, men med en viktig avvikelse:

“Noa ropade till sin son, som hade hållit sig borta: ‘Min son, gå ombord med oss och var inte bland de icke-troende.’ Han sade: ‘Jag ska söka skydd på ett berg – det kommer att skydda mig från vattnet.’ Han sade: ‘Det finns inget skydd från Allahs påbud idag, utom för den som Han förbarmar sig över.’ Och vågorna vällde mellan dem, och han (Noas son) var bland de som drunknade.” (11:42-43)

Muhammad uppger att ”Noa ropade till sin son” som inte ville lyssna på sin fars uppmaning att gå in i arken, och därför ”han var bland de som drunknade”. Men detta stämmer inte med Bibeln som säger att alla Noas tre söner (Sem, Ham och Jafet) överlevde syndafloden:

“Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet … Detta är Noas söners fortsatta historia, Sems, Hams och Jafets. Åt dem föddes söner efter floden.” (1 Mosebok 6:10; 10:1)

På grund av okunskap skrev Muhammad (genom sin skrivare Zayd bin Thabit) en egen version av den bibliska syndafloden, men som inte stämmer med originalet.